0

Din Varukorg är tom

Ordlista

A

 

 

 

Aggressivt

Hårt vin som smakar för mycket garvsyra, tannin. Har inte mognat på rätt sätt och är därför strävt och bittert på grund av höga alkohol- och syrahalter.

 

Agrafe

Grimma

 

Aguja

Spritsig

 

Alkohol

Förstärker vinets doft och smak och är viktig del av vinets struktur som bidrar till dess livslängd. Alkoholhaltiga viner ger en eldig smakupplevelse i munnen.

 

Antocyaner

Ett färgämne som sitter i druvornas skal. Reagerar med vinets garvsyra, tanniner, och bidrar till vinets mognad.

 

Appasimentometoden

 Process som används vid tillverkningen av framför allt Amarone, men även Ripasso och Recioto. Enligt amaronemetoden väljs mogna druvor ut, som sedan skördas och därefter låter torkas mellan 60 till 100 dagar – innan de pressas. På detta vis får vinet en djupt koncentrerad smak med ljuvlig sötma och arom.

 

Appellation och appellationssystemet

 Uppdelning och kvalitetsgaranti som indikerar att en produkts ursprung är från en region eller en bestämd plats, samt att dess egenskaper är exklusiva just för den geografiska omgivningen. Appellationerna visar äktheten i det geografiska ursprunget och säkerställer växtplats, godkända druvsorter, odlingsmetoder, smaksammansättningar, framställningsmetoder och alkoholhalt.

 

Arom

 Doften som kommer från själva druvan i vinet, även kallad primär doft. Aromen brukar vara extra framträdande bland unga viner och ska inte blandad ihop med bouquet. Typiska exempel på arom kan vara frukt, bär, örter och kryddor. Doftar man i glaset utan att snurra på det brukar de primära dofterna vara de man känner först.

 

Aromatisk

Örtigt, kryddigt, parfymerat och intensivt kan vara komponenter som får ett vin att upplevas som aromatiskt. Druvor som ger en typiskt aromatisk ton är exempelvis muscat eller gewurtztraminer från Alsace. Mycket aromatiska viner beskrivs även som kryddiga.

 

Attack

Det första intrycket av vinets smak i munnen. Ofta unga viner med kraftig syra som kan utvecklas i framtiden.

B

 

 

 

Balanserat

När det råder balans och harmoni mellan de olika smakämnena i vinet. I röda viner ska alkohol, syra, frukt, tanniner och fatkaraktär balansera och i vita viner är det alkohol, syra frukt, sötma och fatkaraktär som ska balansera.

 

Balanserat 

Innebär att syra, strävhet, fruktighet, fatkaraktär och alkohol upplevs lika tydligt. När ett vin har balanserad doft och smak brukar det kallas för elegant.

 

Banan

En överton i doftregistret hos vissa vita och röda viner. Orsakas vanligen av en speciell, odlad jäststam.

 

Bärigt

Allmänt intryck av bär, alternativt enskilda bär, till exempel blåbär, hallon eller vinbär. Känner du röda bär eller mörka? Skogsbär, blåbär och slånbär eller lingon, vilda hallon och mosade jordgubbar? Är det mogna bär eller kartiga, syrliga bär?

 

Barrique

Små ekfat som rymmer mellan 225 till 228 liter vin. Barriquer är den mest använda typen av ekfat för lagring av kvalitetsvin och påverkar vinet i en större utsträckning eftersom mängden ekträ är större i relationen till mängden vin som är mindre. (I större fat sprids eksmaken på en större mängd vin vilket påverkar vinet mindre, rent tannin- och smakmässigt.)

 

Behagligt

Ett vin som ger ett stillsamt, harmoniskt intryck och inte är kraftfullt.

 

Bensin

En speciell ofta tilltalande svag petroleumdoft finns i fina lagrade rieslingviner som associerar till gummi och dieselolja.

 

Bittert

En av de fem grundsmakerna. För mycket garvsyra, tanniner, ger en bitter smak. Även oxidation kan ge upphov till bitterhet. Vissa italienska viner kan ha en bitter ton i smaken, men är ändå angenäma att dricka.

 

Blankt

Ett vin som inte är grumligt eller slöjigt. Även betydelsen den lena, glatta känslan av ett moget vin som förlorat all kantighet.

 

Blend

Betyder att vinet görs på flera sorters druvor. Motsatsen kallas för endruvsvin, eller engelskans Varietal.

 

Blommigt

Då vinet öppnar sig som en liten blomsterträdgård, ofta letar du då efter smakpreferenser som vita lilja, jasmine och hyacint. De halvtorra vinerna från Moseldalen ger ofta en blommig upplevelse.

 

Bordsvin

Kan betyda två saker; kvalitet eller typ av vin. I dagligt tal syftar det på ett vin av enklare kvalitet – ett vardagsvin. Ett bordsvin lämpar sig bra till mat, överstiger inte 16 procents alhoholhalt och är heller aldrig mousserande. Inom EU är det istället en reglerad kvalitetsklass där bordsvin är den lägsta. På bordsvin uppges inte druva eller ort – bara land, exempelvis ”franskt bordsvin”. Den engelska benämningen är Table Wine, medan man kallar det vino de mesa i Spanien, vin de table i frankrike och vino da tavola i Italien – för att nämna några.

 

Botrytis cinerea

Även kallat ädelröta, är en gynnsam svamp som angriper vindruvorna då vädret växlar mellan fukt och solsken. Botrytisen angriper druvornas skal och gör att druvan skrumpnar ihop. Detta i sin tur förändrar smaken och gör att socker och aromämnen blir mer koncentrerade. Typiska viner där Botrytis fått ge karaktär är bland annat vita, söta dessertviner av ungerska tokajer, franska sauternesviner samt tyska och österrikiska Trockenbeerenauslese. Om förhållandena är för fuktiga kan blåmögel bildas. Blå druvsorter är i känsligare för fukt än gröna druvsorter, vilket också är orsaken till att ädelsöta viner över lag är vita. Botrytis förekommer dock när blå druvor torkas efter skörd – som när man gör Amaroneviner enligt appassimentometoden.

 

Bottensats

Den fällning av tanniner antocyaner som finns i botten på flaskan.

 

Bouquet 

Den doft som vinet utvecklar med tiden, även kallad sekundär. Exempel på dofter kan vara tjära, vanilj, kola, stall med flera. Generellt brukar aromen dominera hos unga viner, medan äldre viner har mer bouquet.

 

Bränd

Doft påminner om bränd karamell, brandrök, eller annat med bränd, rostad karaktär. Orsakas av ett varmt klimat där druvorna fått för mycket sol och värme.

 

Brödigt

Doft från vissa vita viner. Kommer från den förbrukade jästen. Finns ofta i lite äldre mousserande viner som legat länge på sin fällning.

 

Burdust

Ett obalanserat smak- och alkoholrikt vin ofta med mycket tannin, men för lite frukt och syra.

C

 

 

 

Cassis

Doft av svarta vinbär.

 

Cederträ

En doft som ofta finns i bra röda cabernetviner från Bordeaux. Den påminner om blyertspennor eller cigarrlådor.

 

Chaptalisering

Man tillsätter socker i druvmusten för att höja alkoholhalten.

 

Charmatmetoden

Också kallad Cuve Close, är en metod för att göra mousserande vin och innebär att vinet blandas i en trycktank av rostfritt stål tillsammans med socker och jäst. När sockret omvandlats till alkohol och koldioxid, filtreras jästen bort och vinet tappas på flaska. Metoden används framförallt i Italien, bland annat för att göra prosecco.

 

Choklad

Kraftiga, fylliga röda bordeauxviner kan ha inslag av choklad i smaken.

 

Cigarrlåda

En doft som ofta finns i bra röda cabernetviner från Bordeaux. Den påminner om blyertspennor eller cederträ.

 

Citrus

En doft som man ofta hittar hos unga vita viner. Kan även ingå i smaken. Australiensiska viner får ofta en extra tillsats av askorbinsyra.

 

Cuve Close

se: Charmantemetoden

 

Cuvee 

Term som förklarar att vinet är en druvblandning, snarare än ett vin gjort på en sorts druva, så kallat endruvsvin. I Champagne representerar en cuvée också de första litrarna druvmust som pressas från en sats på 4000 kilo vindruvor. De första 2,050 litrarna kallas för marc, medan de följande 500 litrarna kallas för taille, vilket betyder ”svansen”. Svansen sägs ge grövre viner, därför använder många champagnetillverkare använder endast druvmusten från cuvéen i sin produktion. Det finns även viner som har cuvée utsatt på etiketten. Detta är ingen reglerad betydelse utan är snarare i marknadsföringssyfte eller för att beteckna att vinet är av särskilt hög kvalitet.

D

 

 

 

Dammigt

Förknippas oftast med rött vin från varmare klimat, speciellt vinerna från södra Rhône. Även ett vitt vin som tappat mycket av sin druviga fruktiga karaktär. Även gamla torra viner som legat länge i källaren. Ofta kopplat till till hög garvsyrehalt.

 

Degorgering

 Det sista momentet vid champagnetillverkningen. Flaskan vänds och skakas lätt för att flytta jästfällningen från botten till flaskans hals. Därefter kyls halsen så att jästfällningen fryser till en klump. När flaskan sedan öppnas skjuts fällningen ut av trycket i flaskan. Flaskan fylls på med den saknade volymen och förses med ny champagnekork och grimma. Det datum som står utskrivet på flaskan är då degorgeringen av vinet skedde.

 

Dekantering 

När man häller över vinet till en karaff. Då vinet cirkulerar ner i dekanteringskaraffen luftas det och bottensatsen kan avskiljas.

 

Depå 

Består av tanniner och är bottensatsen i vinflaskan eller på tanken.

 

Diskret

Ett vin vars kvalitetsegenskaper inte är framträdande.

 

Distinkt

Ett vin vars kvalitetsegenskaper är speciella och främträdande. Ett vin med en individuell stil.

 

Djup

Kan beskriva både rödvinets färg, bouquet och arom.

 

Druvtypiskt

Om vin där doft och smak är typisk för druvsorten, vitvinsdruvan sauvignon blanc ger gärna dofter av nyklippt gräs, svartvinbärsblad och krusbär medan rödvinsdruvan cabernet sauvignon bjuder cassis, källare och multna höstlöv.

E

 

 

 

Eftersmak

Den smak som man har kvar i munnen efter att ha svalt eller spottat ut vinet. Bra viner har ofta en lång eftersmak.

 

Ekchips 

Rostade pellets av amerikansk eller fransk ek som läggs i jästanken. Denna metod används vid framställning av en del budgetviner för att få ner priset.

 

Ekigt

Beskriver vin med eksmak som uppkommit genom ekfatslagring. Man kan även associera till vanilj, cederträ eller rostat bröd.

 

Eldigt 

Betyder att vinet har en framträdande smak av alkohol.

 

Elegant

Ett harmoniskt, välbalanserat vin med stil och finess.

 

Enkelt

Vin utan djupare doft- och smakupplevelser. Bordsviner som inte kräver djupare analys.                                              

 

Extraktrikt

Ett vin med väl utvecklat doft- och smakinnehåll.

F

 

 

 

Fällning

Avlagringar från vinet i fat eller på flaska.

 

Fatkaraktär 

När vin lagras eller jäser på ekfat bidrar träet med doft och smak som kallas för fatkaraktär eller fatton. Smaken påminner om nysågat virke, vanilj eller smörkola.

 

Fermentering

Samma sak som jäsning av vin.

 

Fett

Vinet kan uppfattas som alltför glatt med oljig konsistens på grund av att den alkohol (glycerol) som bildats under jäsningen.

 

Flinta

En doft av mineral och rökighet.

 

Friskt

Betecknar i allmänhet viner som är unga, fruktiga och har en bra syra. Oftast vita viner, men också lättare rödvin.

 

Fruktigt

Doft- och smakegenskaper från själva druvan, finns främst i unga viner framställda av mogna druvor. Egenskaperna är nödvändiga för att vinet ska balansera tannin och alkohol. Några exempel är röda viner med inslag av mörka bär, plommon, körsbär. Bland de vita kan det vara smak av äpple, citrus, krusbär. Ordet används för det mesta om yngre viner.

 

Fylligt 

Kan beskrivas som vinets tyngd i munnen och innebär att det har hög en smakkoncentration – lite som outspädd saft. Fylliga viner kan även ha tydligt robust karaktär och påtaglig garvsyra.

G

 

 

 

Gamla Världen

Europa med länder som Frankrike, Italien och Spanien har producerat vin i flera hundra år och kallas därför ”gamla världen”. För Nya Världen, se längre ner.

 

Garvsyra

se: Tanniner

 

Generöst

Ett vin med mycket smak och doft – ofta med mycket fruktsötma utan att bli kladdigt.                                           

 

Grimma

Hållaren av ståltråd som håller champagnekorken på plats. Den kallas också Agrafe, vilket är franska.

 

Grönt

En ofta angenäm smak i ett ungt omoget eller syrligt vin. Kan tyda på lagringspotential.

H

 

 

 

Halvtorrt

Ett vin som har en liten restsötma kvar.

 

Hårt

Ett rött vin, ofta omoget, med alltför mycket tannin och/eller syra. Egenskapen är ofta nödvändig hos röda viner för att de ska kunna lagras.

J

 

 

 

Jästigt

Ett vin vars doft är påverkad av de jästkulturer som använts vid jäsningen. Finns ofta i lite äldre mousserade viner som legat länge på sin fällning.

 

Jordigt, jordsmak

För vitt vin syftar det på en (ofta bitter) doft av jord. För rött vin kan doften upplevas som doft av jord- eller potatiskällare.

K

 

 

 

Kallmacerering 

Innebär att man vid mycket låg temperatur låter den första pressade druvmusten ligga kvar i tanken för att dra tillsammans med skaldelarna innan musten tappas över till jäskaret. Kallmacerering brukar göras runt +6-10°C. Kallmacerering gör att fler fina smakämnen löses ut i musten utan att ge garvsyror. Vid första pressen har ingen alkohol ännu hunnit bildas i druvmusten. Alkohol löser garvsyror, men eftersom det ännu inte bildats någon alkohol, och temperaturen då är låg, kommer inga sträva garvsyrorna att lösas upp i druvmusten.

 

Karaktär

Det mest typiska för vinet kallas för dess karaktär.

 

Kartigt

Viner som skördats för tidigt med en grön/ung ton av omogna druvor.

 

Kärvt

Viner tillverkade av omogna druvor som har hårda tanniner.

 

Klassificering 

Innebär i vinsammanhang att vinet produceras enligt särskilda regler. Olika länder har olika klassificeringar – exempelvis Italien med IGT, DOC, DOCG osv. Olika klassificeringar reglerar också olika saker – exempelvis att vinet måste framställas på särskilt vis, att det måste komma från en specifik region, innehålla särskilda druvor, en viss alkoholprocent osv. När vinet uppfyller dessa krav får det sin klassificering.

 

Klassiskt

Ett vin av hög kvalitet som är typiskt för sin stil och sitt ursprung.

 

Knaprigt

Beskriver ofta ett kraftigt och tanninrikt vin. Det känns nästan som om det går att tugga på vinet.

 

Knutet

Viner som ännu inte börjat utveckla sin doft och sin arom. Vinet blir förmodligen bättre med en tids lagring eller luftning.

 

Kokt

Ett vin som tillverkats av druvor som vuxit i ett varmt klimat och fått alldeles för mycket sol. Det kan även ha jäst vid för hög temperatur.

 

Kolsyrejäsning - Maceración carbonice

Speciell jäsningsteknik, vilken innebär att man i en sluten tank lägger klasar, vars druvor inte krossats. Syret förhindras tillträde genom att man sprutar in kolsyra i tankarna eller genom att de druvor som råkat krossas längst ner i tanken producerar kolsyra genom normal alkoholjäsning. I denna miljö startar en process inuti druvan som minskar äppelsyran med mer än hälften, reducerar garvsyran och färgämnena och producerar alkohol. Jäsningen pågår tills en alkoholhalt på cirka 2,5 % uppnåtts, då druvan spricker av trycket inifrån, och en vanlig alkoholjäsning tar vid. Resultatet är ett mjukt, fruktigt vin med ljus färg.

 

Kompakt

Viner som är mycket frukt- och extraktrika.

 

Komplext

Innebär att finns så många olika aromer i vinet att det ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på det.

 

Kork

Defekt kork gör att ämnet trikloranisol utvecklas mellan korken och vinet, vilket ger vinet en unken och illaluktande doft och smak.

 

Kraftfullt

Viner som har mycket extrakt och alkohol.

 

Kropp

Innebär att vinet är fylligt (se: Fylligt).

 

Kryddigt

Aromer som påminner om örtkryddor, till exempel kryddnejlika, lagerblad, lakrits och kanel. En typisk egenskap för vissa druvor som gewürztraminer och traminer. Kan också finnas i mogna rödviner från olika distrikt.

L

 

 

 

Lagård

En doft som finns hos mycket mogna viner. Påminner om doften av sedelkammare som är typisk för bordeauxviner.

 

Längd

Handlar inte om tid, utan snarare om avstånd. Längd beskriver om ett vin smakar hela vägen från början på tungan till slutet mot svalget. Enklare viner har en tendens att ge smak längst fram, för att sedan dö ut mot mitten, och sedan återkomma längst bak i munnen. Andra viner kan ge mer smak på tungans sidor och ut mot kinderna. Högklassiga viner ger en jäms smak hela vägen genom munnen utan några hopp.

 

Långt

Ett vin med lång eftersmak.

 

Läskedrycksmetoden

är den enklaste metoden för att göra bubblande vin och innebär att man tillsätter kolsyra till vinet. Med läskedrycksmetoden får man inga jästceller som måste avlägsnas efter jäsningen eftersom ingen jäst tillsätts.

M

 

 

 

Maceration

Urlakning av färg-, doft- och smakämnen från druvskalet och pressrester. Detta gör man för att tanniner, smakämnen och färgämnen ska lakas ur i vinet. Det här är en viktig process när man gör rött vin, men även vitt vin och rosévin kan gå igenom denna process, då under en mycket kortare tid.

 

Malolaktisk jäsning 

Innebär att mjölksyrabakterier omvandlar den vassa äppelsyran i vinet till mjukare mjölksyra. Detta görs oftast som en andra jäsning efter den första. En malolaktisk jäsning görs vanligvis av röda viner men kan också göras på vita viner – exempelvis om man ska göra en smörig chardonnay.

 

Metalliskt

En smak som förekommer hos fina rieslingviner.

 

Mineralitet eller mineraliskt

Smak och doft kan beskrivas som sten, eller poetiskt nog som regn på en sommarväg – dessa adderar skärpa till vinet. Flera teorier gör sig gällande; en del tror att denna karaktär kommer från jordmånen, medan andra anser att jordens smak inte kan ta sig från marken, genom druvstocken upp till druvan – och istället uppstår denna karaktär vid själva vinmakningen.

 

Mjukt

Ett rödvin med lite tanniner och syra.

 

Mousse

Bubblorna i champagne. Den kallas också för bornyr.

N

 

 

 

Naturvin

Vin som endast görs på druvmust och som jäser på sin egen naturliga jäst. Inget är tillsatt är eller borttaget. Naturvin kan jämföras med opastöriserad mjölk. Idag finns ingen övergripande certifiering eller organisation som bestämmer vad ett naturvin är. Naturvin ska helst göras på ekologiska eller biodynamiskt odlade druvor. Själva vinet jäser på den naturliga jäst som finns på druvornas skal – istället för tillsatt, odlad fabriksjäst. Förutom att inte tillsätta någon jäst ska varken socker, syra eller tanniner tillsättas i vinet, såväl som några andra tillsatser.

 

Neutralt

Vinet har ingen utmärkande doft eller smak.

 

Nötigt

Nötaktig doft som förekommer i vita bourgogner och sherry amontillado.

 

Nya Världen

Till nya världen räknas vinländer så som Sydafrika, Australien, Nya Zeeland samt Nord- och Sydamerika. De flesta länderna utanför Europa, Mellanöstern undantaget, räknas till Nya Världen. Europa med länder som Frankrike, Italien och Spanien har producerat vin i flera hundra år och kallas därför ”gamla världen”.

 

Nyanserat

Om viner med ett brett spektra av doft- och smakupplevelser.

Ö

 

 

 

Örtkryddig

En del viner får en doft av örtkryddor, till exempel viner framställda på druvsorter som Grenache.

O

 

 

 

Oxiderat

Vinet oxiderar när vinet haft för mycket kontakt med syre.

P

 

 

 

Parfymerat

Doft med intensiv parfymerad karaktär, till exempel en doft av rosenblad och lavendel.

 

Petroleum

Lagrade fina rieslingviner får en angenäm doft av gummi eller petroleum.

 

Prosecco

Mousserande vin som görs i Italien. Prosecco finns i två varianter; frizzante, som är svagt bubblande, och spumante som har kraftigare bubblor. Jäsning av prosecco sker i kar av rostfritt stål enligt den så kallade charmatmetoden. Detta i sin tur gör tillverkningen snabbare, vilket leder till den positiva effekten att prosecco går att hitta till ett lägre pris än en champagne.

R

 

 

 

Rent

En benämning på vita viner utan speciella karaktärsdrag.

 

Robust

Ofta ett ungt kraftfullt, rejält och alkoholrikt vin utan komplex karaktär.

 

Rökigt

Beror oftast på att vinstockarnas rötter tar upp mineraler ur jorden, men kan också komma från ekfatslagring. Chablisviner brukar dofta lite rökigt av flinta.

 

Rustikt

Kan vara ett enkelt och kraftigt vin.

S

 

 

 

Saftigt

Ett vin som inte har så kraftiga tanniner och som smakar mjuk frukt.

 

Smakbrygga

Addera en smak för att få vin och mat att matcha. Om ett vin exempelvis blir för strävt till maten kan man lägga till syrlighet eller sälta i form av vinäger eller vanligt salt. På så vis dämpar man strävheten i vinet. I detta fall är vinägern eller saltet en smakbrygga.

 

Smörigt

Fatlagrade viner, främst de viner som är framställda på chardonnaydruvan, får ofta en smörig ton i doft och smak.

 

Sötsurt

Italienska rödviner har ibland en lätt sur russinaktig smak.

 

Sött

Ett vin med sötma och hög sockerhalt.

 

Spritsig

Ett vin som innehåller lite kolsyra. Man märker det ofta som en kittling på tungspetsen.

 

Stall

Doft av läder och seldon.

 

Stjälkigt

Ofta viner med omogna och hårda tanniner som kan bero på att vinet har jäst med stjälkarna. Cabernet kan ibland ha en stjälkig karaktär.

 

Stramt 

Vin som är strävt och friskt. Gommen känns torr och tandköttet strävt av strama viner. Med lagring minskar stramheten i vinet.

 

Strävt

Ett vin med mycket tanniner och mycket syra.

 

Struktur

Känslan av vinet i munnen, bortsett från doft och smak. Strukturen kan vara silkig, matt, tjock etc.

 

Stumt

Viner som ännu inte börjat utveckla sin doft och sin arom. Vinet blir förmodligen bättre med en tids lagring eller luftning.

 

Syltigt

Viner med mycket sötma och smak av bär brukar beskrivas på detta vis. Tonen påminner snarare om just mer sylt än färska bär.

T

 

 

 

Tanniner

 Garvsyror som utvinns ur druvskalen; även ekfat, kärnor och stjälkar kan bidra med små mängder tannin.. Tanninerna ger vinet dess strävhet och tillhör den kemiska ämnesgruppen polyfenoler. Dessa innehåller antioxidanter, som har en skyddande effekt på kroppens celler.

 

Terroir

 Druvans växtplats och dess påverkan på det färdiga vinet. 

 

Torr

Ett vin utan sötma som har fått jäsa ut.

 

Tunt

Vin som har en låg alkoholhalt och intetsägande smak.

U

 

 

 

Ungt

Ett vin, oavsett ålder, som inte påbörjat sin mognadsprocess.

 

Ursprungstypisk

Innebär att vinet har smak och doft som är karakteristisk för ett visst ursprung/distrikt.

V

 

 

 

Vanilj

Vin som lagrats, oftast på amerikanska ekfat, och får en söt smak, till exempel röda viner från Rioja.

 

Varietal 

Det engelska ordet för endruvsvin, det vill säga vin gjort på endast en sorts druva. Motsatsen till endruvsvin kallas för blend.

 

Vinifiering 

När druvor blir till vin. Helt enkelt tillverkningsprocessen av vin.

Y

 

 

 

Yppigt

Benämning på viner som är fylliga och smakrika.