Do - Denominacion de Origen, är Spaniens kontrollsystem på vinkvalite. Syftet med ursprungsdenominationerna är, å ena sidan garanterar man att viner med ett visst stämpel tillvaratar kraven vad gäller clima, lagringsprocesser, druvsorter och generellt sett att de håller en viss gemensam standard. Å andra sidan kan bodegor som blir godkända av de olika regleringsråden få stöd med marknadsföringen och PR, genom distriktens kanaler. Varje region är reglerad av en “consejo regulador”, ett regleringsråd, som bestämmer över regionens gränser, vilka durvosrter som kan godkännas, maxavkastningen per hectar, hur mycket alkohol som är tillåtet i vinet osv.
Regleringsrådet i varje region bestämmer väldigt mycket och kan detaljstyra till den grad att det finns även tydliga riktlinjer ner till hur stort typsnitt som kan användas på flaskorna för de olika delarna av beskrivningen. Här kan du läsa de mycket specifika riktlinjerna som gäller för La Rioja beteckningen.
Det finns många ursprungsdenominationer eller ursprungsbeteckningar i Spanien, i nuläget är de 95 och ytterligare 42 är särskilda geografiska beteckningar (Indicaciones Geograficas Protegidas) stycken. Vissa är mycket etablerade och har lång tradition även utomlands som till exempel Rioja eller Ribera del Duero, andra är nyare och mindre välkända på internationellt nivå.
Men vad händer om en bodega inte får eller vill vara med i en ursprungsdenomination?!
Efter flera decennier där deltagelsen i en ursprungsdenomination var endast en ära och en stolthet, väljer allt flera vinproducenter att INTE vara med i deras lokala urprungsdenominationer.
Denna trenden har flera anledningar: bland annat har den nya generationens vinproducenter sett behovet av att förnya utbudet för att bemöta inte bara etablerade konservativa vindrickare, men även den yngre generationer som återvänder till vinvärlden efter årtionden av minskad intresse. Samtidigt önskar allt fler vinproducenter att kunna markera sin särpregel, att lyfta fram deras kompetens och specificitet utan att behöva tänka på regleringsrådets strikta ramar. Praktiskt talat kan det innebära lättare viner, mindre fokus på långa lagringar, utforskning av nya druvsorter. Mer frihet helt enkelt. Allt flera vinproducenter önskar bestämmer sig för att riva loss sig från de formella beteckningarna. De tänker att deras vingård, deras sätt att producera vin förtjäner lyftas fram, oberoende av hur regleringsrådet säger att viner ska vara i den specifika regionen. Det kräver mod, stolthet och en viss envishet…
Viner utan DO är tvungna bygga deras framgång på annat en deras beliggenhet, något som kan återspeglas i lekfulla etiketter, livliga presentationer, mer fokus på det specifika än det generella och en oundviklig explosion av möjliga variationer. Marknaden kryllar idag av utmärkta viner utan en uttalad ursprungsbeteckning som bygger på hårt och noggrant arbete, då den enskilta bodegans värdighet står på spel.
Ett vin med DO beteckning är alltså mer forutsägbar än ett vin utan beteckning, men kvaliteten på ett vin utan DO beteckning kan vara lika hög som ett som är godkänt från regleringsrådet. Viner utan ursprungsbeteckning kan bjuda på större variation och kan drickas med ökad nyfikenhet, då det handlar om att identifiera vad den enskilda producenten valde att framhäva. Värför bestämdes det att det var just så resultatet skulde vara? Vilka aspekter är intressanta eller oväntade?
Ordboken säger att fredlös går tillbaka på fridlös, där frid är det skydd alla invånare åtnjuter inom det ordnade samhället. Den fridlöse är alltså ställd utanför samhället. Det är på ett sätt vad som händer med producenterna som väljer att vara på marknaden utan skydd från de lokala regleringsråden, men med en ökad frihet att göra “vad de vill”.
De fredlösa vinerna präglas av samma klimat och jordmån och ofta samma druvsorter som de som accepteras av ursprungsbeteckningen, men avviker i någon grad från de strikta ramarna som regleringsrådet bestämmer. De fredlösa producenterna “tänker utanför boxen“ och skapar egna reglar för vad som är ett ”bra produkt“ utan att vara beroende av andras kriterier. Detta kräver mod, envishet, fantasi, kunnighet, skicklighet och stolthet över det unika i det man producerar. De blir fanbärare för kreativitet, kärlek för jorden man odlar.
Det har blivit allt vanligare de senaste åren att små producenter väljer att återuppta odling av nästintill bortglömda druvsorter åsidåsatta till fördel för mer produktiva eller mer förutsägbara sorter som är enklare att sälja. Producenterna experimenterar och testar fram sig i ständigt nya lagringssätt, coupage - blandning -, något som kan ofta uppnå mycket intressanta resultat.
Det finns alltså inte en enkel beskrivning på vad dessa “fredlösa” vinerna innebär, förutom att de inte följer förbestämda regler och krav från något regleringsråd. Variationen de kan bjuda på annars är precis som de certifierade vinerna: lagring på olika fat, olika druvblandningar, ekologiska och biodinamiska eller naturviner. Deras styrka ligger dock i friheten som kan användas när de skapas, som är nästan utan gränser.
Vad mer kan man önska sig?!
Härkan du se våra fredlösa viner.
Kommentarer måste godkännas innan de publiceras
För den som älskar bubbel presenterar vi urvalet från Joan Sardá. Olika ekologiska möjligheter från Cava distriktet i Katalonien. Joan Sardá kommer i tre versioner, Brut Nature Reserva, Brut Reserva och Brut Rosé, vilket gör att du njuta under alla årstider: det fattas bara att hitta rätt sällskap och skapa oförglömliga ögonblick!